Strumpmannen

Att få gå omkring utan byxor en hel dag är absolut guld värt. Mina dagarna till äran nyrakade ben gneds skönt mot mitt säckvävsskynke. Barfota och barbröstad gick man och vrålade i D-husets korridorer. Utöver att ha fått vara ordentligt nedskitad och insmord i spritfärg så var det nog alla N jag placerade i folks ansikten som, så att säga, made my day. Det stora N jag placerade tvärs över Daniels ansikte hade kunnat vara nog för hela dagen. Det är någonting jag med största sannolikhet inte får göra igen (sorgligt nog). Men även det N jag snabbt lyckades rita dit i pannan på en samhällstvåa/etta.

Nu i eftermiddag har jag gjort klart de sista bitarna av Star Wars-dräkten. Den som man varken kan se, gå eller andas ordentligt i. Jag lär dö imorgon. Men jag dör med en dräkt som gjorde att jag nådde en ny nivå av nördighet på mig.

Jag hade precis varit på maxi och köpt en spritpenna och var på väg hem. Efter att ha åkt igenom en tunnel såg jag en fyraåring på sparkcykel komma ner för backen i halv kareta med sin mamma halvjoggandes hack i häl. Eftersom fyraåringen höll sig på sin sida tänkte jag att jag lugnt och fint kunde cykla förbi. Tänkte ja. När jag var nästan jämsides med ungen fick han för sig att göra en skarp gir rakt över vägen så jag körde rakt in i honom. Han flög rakt ned i asfalten och skrapade upp händerna, hjälmen sprack och ungen började panikartat börja gråta.

Så kunde det ha gått.

Istället så gjorde ungen helt enkelt en tvärgir rakt över vägen och flög rakt ned i diket som en annan backhoppare. Jag blev riktigt rädd ett tag, det kan jag lova.

Kände att det var dags att ta tag i motionen igen och bestämde mig för att gå till gymmet idag. Nautilus har tydligen infört något nytt och tjusigt system med magnetremsor istället för streckkoder som det var förut. Jag skulle därför byta in mitt gamla kort och få ett nytt. Det visade sig dock vara mer problematiskt än vad var tänkt. Datorn vägrade acceptera mitt kort, trots att jag har drygt 3 månader till godo att träna. Som bevis på detta lade jag fram de papper jag hade fyllt i när jag köpte årskortet. Efter en stund framkom dock problemet. Pappret var äkta, kortet var dock ogiltigt. Anledningen till det var att kortet var för en äldre period som jag av någon anledning använt istället för det nya fram tills nu. Jag har med andra ord gått och tränat sen januari utan att ha ett giltigt kort med mig. Tänk på det, ni som är sugna på att pumpa järn.

1. Idag drev jag in de fem kronor Martin lånade av mig igår för att köpa kaffe. Detta gjorde att han inte hade råd att köpa kaffe idag. Epic Win.

2. Skolan kommer nog snart bjuda på älgkalops igen.

3. Köttproverna Martin och jag tittade på för några veckor sen har bestämt sig för att jävlas ännu en gång med oss. När vi tog fram dem idag för att visa dem för Lennart så hade allihopa bestämt sig för att vara färglösa. Vi höjer ett par ögonbryn åt våra idiotprover.

4. Måste sy ihop mina säckar snart. Men jag orkar inte.

"Vad är likheten?" står skrivet på min arm. Anledningen till det är att idag har ännu en lärare förväxlat mig och Martin. Jag kan dock medge att eftersom Rune, som inte haft oss särskilt länge, inte kan ha full koll på alla elever direkt. När däremot Daniel skulle skriva upp hur långt jag (inte) kommit i matteboken så började han med att skriva "Mar", strök över och skrev sen mitt namn. Det är ju inte Dilner vi pratar om nu som verkligen inte hade koll på det här, utan Daniel som vi har haft lektioner med i princip varje dag i två år.

För så lika är vi väl inte?

Det här inlägget tillägnas min kropp, mer specifikt den värmereglerande delen. Ni som var uppmärksamma såg att jag hade kortbyxor, t-shirt och flip-flops till skolan idag. Ni som inte var det. Det beror inte på att jag gillar att blästra min hud i det kyliga svenska sensommarklimatet, jag har inga problem med den biten. Detta beror på min inre termostat som är väldigt effektiv vid lägre temperaturer (och givetvis för att mina solglasögen ger mig 40+ i frost resistance). Det var faktiskt lagom varmt ända tills jag kom hem och fick syn på en urtjusig vintermössa som låg på byrån i hallen. Automatiskt tog jag på mig den varma, tjocka mössan. Jag tror att detta ledde till att resten av kroppen helt plötsligt också ville ha på sig tjusiga vinterkläder, för efter ett tag med mössan på så började jag frysa. Främst om benen.

Med andra ord:
Vara ute i kortbyxor = Helt okej!
Vara inne med mössa = Inte så bra.

Efter att ha inskaffat material under veckan så började jag idag på dragetdräkterna. Ambitiöst så har jag byggt upp grunden på den mask som jag ska använda under den andra dagen. Trots att jag är totalt ohändig så har jag ändå lyckats få ihop ett hyfsat snyggt bygge av gips, ståltråd och plaströr att kvävas i.

En betydande mängd ståltråd användes för att forma "nosen" på masken. Jag var väldigt skeptisk till hur mycket stadga det här skulle ge nosen. Det visade sig dock senare att det inte gav några problem alls.

 

Så här långt kom jag idag. Jag hade tänkt fästa plast och möjligen tyg på den också men det visade sig att gips är så pass efterblivet att eltejp inte fäster på det. Att jag sen inte hittade min limpistol var också en bidragande faktor till att det stannade här.

 

Ja, och sen en bild från första biten av tillverkningen då jag fortfarande hade gips i ansiktet.

 

Löjligt sexigt

Damp ner lite brev i brevlådan idag som var adresserade till mig. Bland annat information vad gäller när jag ska göra teoriprovet och uppkörningen. Efter en dryg månad på körskolan anser min körlärare att jag kommer att kunna göra dem i den senare delen av oktober. Teoriprovet ska jag avlägga den tjugoförsta och köra upp dagen efter. Var även nere på körskolan idag och bokade in halkbanan den tjugonde oktober. Dessutom så är ju högskoleprovet samma helg. Om jag även minns rätt så är det höstlov veckan efter så man kan ju räkna med att vi har en större hög med andra uppgifter och prov som ska göras då också. Det lär bli en fin vecka med andra ord.

Sen fick jag även en kallelse från landstinget. Ska upp till US i november och kolla om min rygg vridit sig något mer* sen förra året. Förhoppningsvis kan jag då köra dit upp själv, bara för att.

*Min rygg har en krökning på 19 grader i brösthöjd. Det är inte så illa som det låter då jag aldrig besvärats av det. Dessutom så är det först vid 20 grader som man gör något åt det.

Helgen spenderades åt att inte göra läxor. Blev inte särskilt förvånad på den punkten men ändå, jag kunde varit mer produktiv. Överlag så har nog min förmåga att faktiskt göra läxor minskat ju längre jag gått på gymnasiet. Det var de första veckorna i ettan som jag var absolut mest produktiv, lite synd då vi inte hade så mycket viktigt då. Då gjorde jag varenda läxa. Till och med Edoff frågade mig en gång om jag inte gjorde annat än att plugga. Sen kom den lysande eftermiddagen där jag, Martin och Erik teamade upp och gjorde alla samlade ekvationspapper vi hade fått av Daniel under en tvåveckorsperiod. Fem timmar tog det, något man blev mindre nöjd med då man fick en lika stor bunt nya övningspapper dagen efter. Efter det har det bara dalat.

Att jobba lönar sig ofta så småningom, att slöa lönar sig nu.

Steg upp extra tidigt idag för att leta material til dragetdräkterna. Mamma och jag åkte hela vägen till skänninge för att titta runt i ÖoBs armélager efter användbara prylar och material. Köpte ett par trefingrade vantar som luktade som dom legat längst ner i en tvättkorg i en vecka och nio meter bårrem som förhoppningsvis ska komma till användning på något sätt. Vi var även på granngården och köpte jutesäckar som ska snittas upp och sys om.

Jag saknar dock vissa saker. Till exempel ett gammalt skärp i läder eller liknande material. Eftersom jag har en plattform här där jag kan efterfråga saker gratis så undrar jag om det är någon som har ett sådant som jag kan få  eller köpa för en billig penning. Jag kommer med största sannolikhet göra det obrukbart så räkna inte med att få tillbaka det. Men jag kan köpa det som sagt.

Googlade på strumpmannen förut. Förut har det inte gett så bra resultat om man letade efter min blogg, istället kom det för det mesta upp länkar till barnboken av Dan och Lotta Höjer och om någon konstig örebroare som stal nylonstrumpor från handikappade och gamla tanter. Nu har dock min blogg börjat klättra upp för förstasidan, till allas glädje. Är snart större än....Kenza....vem nu det är.

Folk i syrrans nya klass kände tydligen till strumpmannen. Roligt att ettorna på carlsund trots allt vet vem jag är.

Jag har just insett hur underbart det är att sova en stund när man kommit hem från skolan. Istället för att sitta vaken och göra läxor direkt efter att man kommer hem så kan man ta någon timme, vila ut och ta samhällskunskapsläxor lite senare framåt kvällskvisten. Lite musik i bakgrunden och en skön säng gör susen.

Så fuck sömntåget och om jag vänder upp och ner på min dygnsrytm (som för övrigt redan är åt helvete). Det känns som att jag fått en dos brunsås rakt in i blodomloppet och allt är skönt och underbart. Det är nästan så att jag tar en halvtimme till nu.

Jag gör nog det.

Här är en guide till hur man städar sitt rum som ett proffs. Ihopskriven av allas favoritstädare Petter Wettermark.

1. Röja
Mot veckosluten har alla ens prylar och pinaljer krypit ner från hyllor och ur lådor och lägger sig på golvet. Det är då viktigt att bli av med dem på lämpligt sätt så man sen kan få in snabeldraken och suga bort allt damm. Om du har en stor säng så är det bästa metoden att helt enkelt ta allting och lägga det på sängen. Annars så kan man lägga det precis utanför dörren i en stor hög (viktigt: en hög, snyggt slängd på golvet). Har du hyllor kan du även lägga upp så mycket skit som bara går där. Snygga till det kan man göra sen i steg 4.

2. Dammsuga
Om du har en dammsugare med reglage för sugstyrka så sätter du den på lägsta nivån. På det sättet kan du lyssna på musik medans du dammsuger. Dammsug sen mitt på golvet. Hörnen av rummet och under hyllor, byråar och sängar går att strunta i. Där är man ändå aldrig och berörs av lite skit. Om du missar lite damm så är det dock inte hela världen. Du ska trots allt städa nästa vecka också.

3. Flytta in
Om du lade sakerna på sängen, putta ner dem. Lade du dem utanför dörren, knuffa in dem så långt att det går att stänga dörren. Glöm inte att göra gångar där du ofta går i rummet.

4. Plocka iordning på hyllorna
Tråkigt, hoppa till steg 5.

5.Färdigstädat
Du har nu städat färdigt. Sätt dig vid datorn, dra ut eller gör något annat som är kul.

Glöm inte att varva städande med annat i takt med att du hittar gammalt intressant skräp på golvet eller när någon skriver till dig på msn. Pauserna ska gärna vara långa och oproduktiva. Du vill ju inte slita ut dig.

I fredags så var jag nere på gymnasierock. Martin och jag hade delat erbjudandet om att köpte två biljetter för hundra riksdaler, så något billigare än det först var tänkt blev det (dessutom så fick man ju en lott som gav en chansen att vinna en gitarr och en förstärkare senare och ett tjusigt armband i blå plast). Det blåste en hel del under hela kvällen vilket ledde till att det även blev väldigt kallt om man ska tro Martin, Malin och Bella. Själv märkte jag inte av något förrens lite senare på kvällen, det kontrade jag dock genom att stoppa en varm cheeseburgare i vardera byxficka, det var varmt och mysigt. Då kunde man stå kvar till sista bandet spelat klart. Något de flesta av de få som ens var där gjorde, stackars Atmosfear.

Dagen efter så spontanköpte jag Rockband 2, var helt enkelt sugen på att bränna lite pengar på plastiga låtsasinstrument. Mamma tckte att det var dumt att göra av med hela studiebidraget på något så onödigt, speciellt nu när jag blivit myndig, jag sa då att jag skulle få igen pengarna sen under eftermiddagen när jag skulle vinna gitarren. Bror min var dock extremt exalterad över inköpet och slet tag i lådan med instrument så fort vi kommit in med bilen på garageuppfarten och sprang in i vardagsrummet för att slita upp den. Några minuter senare var allt ihopmonterat och spelet igång. Vi han dock inte spela särskilt länge, jag skulle möta upp med Martin och sen dra ner till hamnen för lottdragningen.

När vi kom ner möttes vi av någon vidrig blandning av country- och dansbandsmusik. Hamnrock hade tydligen glömt att det skulle vara rock....i hamnen. Det var inte mycket folk från gårdagen där inte ens när dragningen började närma sig kom det folk. I slutändan så var det kanske 10 personer där som troligen hade lotter, varav de flesta hade tagit med sig tomma gitarrväskor för att kunna konka hem det som de hoppades vinna. Den avdankade programledaren Uffe [något] drog papperslappar med nummer ur en hatt. Första lappen han drog hade tyvärr ingen maka i publiken, inte den andra heller. Han fick stå och dra ett bra tag utan att någon kunde ta priset. Plötsligt så drogs mitt lottnummer. Så jag fick gå upp på scen och ta emot gitarren. Killarna med gitarrväskornas miner var obetalbara när jag i mikrofonen konstaterade att jag inte kunde spela gitarr. Jag fick dock medge att jag kanske möjligen skulle försöka lära mig. Det roligaste av allt var att jag inte ens behövde visa upp min lott överhuvudtaget. Jag kunde helt enkelt ha varit någon som bara kom upp och tog gitarren för att sen försvinna i tomma intet.

Så nu sitter jag här med en gitarr (och en förstärkare) och funderar på vad jag bör göra med den. Det är möjligen inte någon som skulle vilja köpa den?

I onsdags så införskaffade köttmännen (mjukporr) kött till de tester vi ska utföra i projektarbetet. Vi har varit nere på östenssons i stan tre gånger den senaste veckan och tiggt kött. Vi ville inte lägga en massa pengar på en hel förpackning kött då vi enbart skulle använda ett par tiondelars gram av det. De två första gångerna kunde vi inte få något gratis, ena dagen var datumen på köttet för bra och den andra gången var inte den köttansvarige inne. Tredje gången fick vi lite kött med dåligt datum. Det kändes dock väldigt snålt att få just de bitarna gratis. Den köttansvarige sprättade nämligen upp en förpackning och skar upp en lagom stor bit åt oss. Biten kan inte ha vägt mer än 50 gram och köttet kostade 16 kr/kg. Att slippa betala för den biten kändes därmed väldigt onödigt (och pinsamt).

Idag och igår preparerade vi proverna inför teststaidet. Det innebar att väga upp de minimala mängder kött vi behövde, bomba dem och låta dem stå och svalna över natten. Nu i eftermiddags tog vi ut proverna ur bombrören. Alla var klart färgade, troligen av kopparjoner. Resultaten har dock hittills väckt fler frågor än svar.

Tittade i ett ikea-häfte när jag kom hem idag. Förutom att jag jag hittade snygga plastväskor storlek skrivblock (som tyvärr inte fanns i gult) så hittade jag intressanta semesterrabatter. Främst riktat till barnfamiljer som vill till Kanarieöarna.

Erbjudandet gäller för:

• Två vuxna
• Två vuxna och ett barn
• Två vuxna och två barn
• Tre vuxna och ett barn
• Tre vuxna och två barn

Bara jag som tänker på alla familjer som har tre barn (eller fler) och två vuxna istället för tvärtom? Jag som är uppvuxen i en sådan vet att resebolagen har som norm att två är lagom och tre är en för mycket. Att sen tre vuxna och ett barn skulle åka på semester tillsammans får iallafall mig att lyfta lite på ögonbrynen.

Okej, för att vara rättvis så gäller vuxenstämpeln från 12 år (samma som systembolaget). Det betyder att tre vuxna plötsligt blev två vuxna och en unge på 12+. Att de dock räknar bort alla familjer som har tre barn under 12 och vill till Kanarieöarna tycker jag är dumt. Även om det inte rör mig längre om tre(+)-barnsfamiljer inte får rabatt på sin egentligen onödiga semester.

Var förbannat sugen på något att småäta på efter skolan idag. Så när Martin och jag var nere och letade kött på stan idag (något vi inte lyckades få tag på, än) så tänkte jag att jag tar och köper mig ett tråg kakor. Det var väldigt länge sen sist. I ett ögonblick av oerhörd djärvhet så valde jag att inte plocka upp chokladbollar som jag brukade. Istället så tog jag dess granne, punschrullarna. Lagom nöjd började jag gå mot kassan när jag med ens insåg att jag inte har några pengar, så jag fick besviket lägga tillbaks dem på hyllan.

Egentligen så har jag pengar. Jag hade bara inte tillgång till dem i butiken. För några veckor sen, den innan skolan började vill jag minnas, så var jag uppe hos mormor och morfar och hjälpte dem med deras digitalbox. När jag var där uppe så fick jag ett sms från tele2. Meddelandet gratulerade mig över mitt nyinförskaffade mobila bredband, gav mig ett ordernummer samt konstaterade att en summa pengar skulle debiteras från mitt bankkonto. Detta gjorde mig först väldigt förbryllad, jag hade inte beställt något mobilt bredband. Sen blev jag rädd, någon beställer saker i mitt namn! Det var bara att snabbt åka hem och flytta mina pengar till ett annat säkrare konto. Där har de suttit sen dess.

Och för att knyta an till rubriken:
Så jag kan inte köpa kakor för att någon beställt mobilt bredband i mitt namn för att det är så enkelt att anordna sådant på tele2s hemsida för att tele2 vill tjäna pengar i en hård telemarknad för att kapitalismen gillar när företag konkurrerar på en fri marknad. Kapitalismen förhindrar därmed mig från att köpa kakor. Ironiskt.

Igår så drog vi iväg Harrys allihopa. Med allihopa menar jag då alla utom Martin, Malin och lill-Karl som enligt lag inte är tillräckligt mogna för att komma in. Harrys var bra mycket finare och roligare än brygget. Dessutom så kunde man fortfarande samtala med sällskapet när musiken var igång, vilket jag anser är ett stort plus i kanten. De delade ut hattar och "sådana-där-blommor-som-turister-får-runt-halsen-vid-tropiska-turistmål". Jag och Johan lyckades sno åt oss var sin hatt innan de tog slut som sen roterades flitigt runt i sällskapet tills de helt enkelt försvann. Jag hade gärna haft en hatt med mig hem.

Kriminellt snygg hatt

Den mest troliga anledningen att de försvann är att någon tog den när vi ägde dansgolvet. Vi dansade konstant i två timmar och jag slutade först när jag hade ont i fötter och mage, andnöd samt behövde omväxling mot det svettiga subtropiska klimat som rådde inomhus. Då var det bara ett par minuter kvar tills det stängde, så det gjorde inte så mycket.

 

 

Egentligen så borde jag använda den här tiden åt matten, att ta tag i någon av svenskläxorna eller möjligen börja titta lite på fysiken. Jag väljer dock att skriva lite här för att få känna att jag faktiskt gör något. Dessutom så ska jag göra något jag inte gör alltför ofta, nämligen beskriva dagen som varit.

Torsdag, dagen som man hellre byter bort mot en fredag. Idag hade jag på mig min rosa t-shirt, något som även Martin hade valt att bära torsdagen till ära. Detta påpekade Fanny var väldigt gay för att sen försöka förklara bort det med att det fanns EN färg som var om än ännu mer gay, tyvärr kom hon inte på vilken. Detta kan jag dock till viss del hålla med om när vi senare under dagen strosade runt på stan och fönstershoppade, det enda som fattades var handhållning och paus för eventuella kramar.

Inför samhällslektionen var jag väldigt nöjd. Laila skulle till tandläkaren mitt i lektionen så min grupp skulle inte kunna redovisa det hafsverk vi lyckats åstadkomma förrens tidigast nästa lektion. Trodde jag ja, Laila sa detta till Anna Wik så att hon skulle veta varför Laila helt plötsligt slank ut genom dörren. Därmed fick vi förtur på redovisningslistan och stod med ens längst fram i miniaulan. Efter att ha skakat bort känslan av att ridån gick upp innan jag fått på mig mina scenkläder så gick det faktiskt mycket bättre än jag kunnat tänka mig. Med det i åtanke och hur det faktiskt gick så kan ni tänka er vad jag hur jag föreställt det.

Annars så har det letats kött, tagits körlektioner (inte den sorten som involverar sång) samt brainstormning över dragetklädsel. Det sista har jag nu bestämt mig för, men av klara skäl kan jag inte berätta det här och riskera att avslöja vilka teman som valdes. De som sen är nyfikna får helt enkelt fråga på MSN.