Strumpmannen

Idag var jag rädd. Efter att förhoppningsvis skramlat ihop tillräckligt med poäng på matteprovet för ett G och fått reda på att vi inte hade någon samhäll idag heller och därmed hade hål i tre timmar framåt så beslöt jag, Jeffrey och Martin att dra oss hemåt. Jag hade ju trots allt bil idag. Så Martin och Jeffrey pälsade på sig (kallt ute) och vi traskade bort mot parkeringen. Problemet var att bilen inte stod kvar. Helvete, bilen står inte kvar! En massiv ångestattack for igenom mig. Vad fan gör jag nu!?

Jo, jag ringer pappa givetvis. Det visade sig att han utan att upplysa mig om det gått och hämtat bilen en halvtimme innan jag kom ut. Tack pappa för att du verkligen lyckas skrämma skiten ur mig.

Istället för att åka hem så spenderade jag då hela hålet i skolan. Somnade nästan ett par gånger och drev runt i jakt på något stimulerande att göra. Allt för att sen komma till psykologilektionen, göra prov i trettiofem minuter och sen gå hem. Underbart.