Strumpmannen

Malins bil är kall. Det kom jag underfund med igår på väg till Karl. När jag först klev in i bilen så trodde jag att den helt enkelt inte var varmkörd än, men en dryg timme senare var jag bara glad över att få kliva ut i den varma, sköna snön som låg i inbjudande drivor längs gatorna. Det här kommer dessutom ifrån mig, tänk på det.

Uppe i Karls lägenhet fick jag hälsa ordentligt på hans bror för första gången, något som gav upphov till ett kort förvirrat ögonblick för hans del och ett lite roligare för min del.

Petter (tar i hand): -Petter
Jag: -Petter

det är minsann inte något man hör för ofta. Sen så kan jag lite barnsligt säga att det var roligt när han hälsade på Niklas också. Sen såg vi inte av Petter under resten av kvällen.

Vi spenderade kvällen på Guitar Hero (ett namn som inte passar särskilt väl längre) med mig i hatt på bas. Vi såg även på Inglorious Bastards. En film som vida överskred mina förväntningar. Även då Brad Pitts överspelande fungerade väldigt bra, trots att det var på gränsen till löjligt på vissa håll.