Strumpmannen

Efter att förra veckan fått mitt nianfoto sönderslitet i vad som var en ganska förutsägbar händelse så borde jag åtminstone ha tänkt att liknande saker kan hända igen. Jag verkar dock inte ha varit särskilt vaken inför det hotet och det får jag nu lida för.

Jag vet att många är ute och roar sig om fredagkvällar. Det är väl kul att gå på fest, dra ut, dansa lite, ta en cider eller öl med kompisarna och ha det allmänt kul så man efter utgången kan tänka "night well spent" innan man man somnar. Det jag inte förstår är vissa individers inneboende lust att ha sönder saker som inte är deras. Jag vet att det är dumt av mig att ställa min cykel i skolan, men det var ju bara en natt. Jag ser inte varför man ska lägga ner mycket möda och tid på att göra om min cykel till en low-rider.

För vad det än är värt så vill jag bara att ni, som ändå aldrig kommer att läsa det här, kommer tillbaka och slutför jobbet. Om man ska ha sönder en cykel kan man inte bara böja bakhjulet 90 grader och buckla till cykelkorgen, man får även bryta av ramen och sno framhjulet. Tack på förhand.