Regression månne?
Mycket av det som händer på ålderdomshemmet får mig att tänka på den period då jag pryade på en förskola. Det kan ligga någonting i det då det finns väldigt många likheter ålderdomshem och förskolor imellan. Jag tänkte rada upp en del saker som jag har tänkt på:
Många har problem med att gå
En del kan inte gå
De flesta har haklapp när de äter
Vissa blir matade
Maten är anpassad för personer utan vettiga tänder
Många sover middag
Saft går åt i mängder
Det är inte ovanligt att pensionärerna/förskolebarnen har blöja på sig
Det äts och sovs på bestämda tidpunkter
Varje vecka tar hemmet/förskolan ut en grupp pensionärer/barn och går ut och går med dem
Tal är något alla inte har full koll på
Det som de tycker bäst om är när familjen kommer dit
De vill jämt och ständigt köpa godis
Det är lustigt att när man blir äldre genomgår någon sorts regression och hamnar på barnstadiet igen. Det kan liknas vid ett talesätt jag hört någon gång. "Din första och din hundrade födelsedag är i stort sett likadana, den som är minst medveten om vad som händer är du och du känner inte igen någon av gästerna". Men jag antar att det har och göra med hur hjärnbarken bryts ned när man blir äldre som kan speglas i hur hjärnan utvecklas när man är ung. Sen finns det i och för sig en stor skillnad mellan pensionärer och förskolebarn.
Pensionärer dricker öl
