Strumpmannen

I år gjorde jag ingenting av det jag vanligtvis gör på midsommarafton. Det har alltid varit lämpligt att spendera den med mor, far och mors kompisgäng . Men i år så var inte mor och far hemma under fredagen så jag fick välja om jag ändå ville vara med mors kompisar (tänkte skriva tanterna, men det vore väl ohyfsat?) eller om jag ville hitta på något själv. Även om tantgängets (menar mors kompisgängs) sällskap lockade så valde jag att stanna hemma och vara med kompisar istället.

Runt ett kom Adde över. Dagen innan hade han konkat hit sin dator och kopplat upp den i mitt rum (vilket såg rätt kul ut då jag inte har några vettiga bord hemma som går att flytta runt. Men det löste sig med ett alldeles för lågt soffbord samt ett tjugotal böcker) så det var rätt givet att det var där vi skulle sitta, spelandes midsommar bort.

Efter att ha pWnat honom i ett par timmar börjar adde klaga på att han är pizzasugen. Eftersom att ringa till pizzerior inte är min favoritsyssla då jag aldrig förstår vad pizzabagarna säger (nu för tiden har jag snarare memorerat ordningen frågor brukar komma i, men det hindrar mig inte från att inte uppfatta "erhdehvillah?") så vi tänkte att onlinepizza vore kul att testa. Efter att ha knappat in lite uppgifter om jag var jag bor och hur mitt hus såg ut så fick vi ett svarsmeddelande om att pizza minsann kommer om en dryg halvtimme vilket det mycket riktigt gjorde. Tack internet för att du gör så jag slipper prata med pizzabagare!

Pizzan följdes av mer spel. Någon gång mitt i det hela kom Bella över. Hon blev måttligt road av att vi bara spelade "tråkiga" spel (Skjutarspel är väl inte allas grej). Adde lyckades dock tala in Isabella i att spela ett par matcher mot honom på min dator. De första minuterna var hur roliga som helst. Eftersom jag är rätt van vid den typen av spel så har jag rätt hög känslighet på musen. Detta var helt klart för mycket för Bella som för det första hade svårt att fixera blicken på saker när hon gick omkring och för det andra tyckte att blysprejande var något som skulle utföras på ett så stort område som möjligt. Detta ledde till att hon närmast sprang omkring och tittade åt alla håll samtidigt utan någon som helst känsla över vart hon var, vart hon tittade och minst av allt vart fienden (Adde) var någonstans. Efter att ha sänkt känsligheten till den längsta inställningen så gick det bättre (det krävdes att man drog musen en halvmeter i sidled för att ens blick skulle förflyttas 45 grader). Därefter utrustades hon med ett skjutdon med stort magasin och fick uppdraget att meja ner Adde, vilket lyckades väldigt bra med tanke på hennes erfarenhet inom spelgenren.

Resten av natten spenderades i princip på Youtube. Runt 4 började man bli övervägande trött. I alla fall jag och Bella. Adde däremot tuffade på utan tecken på att stanna med att visa den ena MMA-filmen efter den andra. Det slutade med att jag somnade ändå, fast i ett annat rum, med kläderna på. Adde hade tydligen också somnat i ett par minuter men väckts av att Bella hade stått och stirrat på honom. Detta gjorde tydligen så att han inte kunde somna om igen. Stackars adde.

Det var gott att sova.