Strumpmannen

Jag äter alltid min lunch utomhus när jag jobbar. Idag efter att ha inhandlat dagens och traskade iväg mot parken i centrala charlottenborg så kom det fram en total främling och stannade mig. Han konstaterade att det var väldigt fint väder och fortsatte med att säga att "i åtvidaberg, där är det blött". Sen försvann han hastigt medans jag stod som ett frågetecken.

Överlag så hälsar jag väldigt mycket på folk nuförtiden. Alla som är på hemmet tycker om att hälsa på mig, även om jag inte pratat eller ens sett majoriteten innan. Jag hälsar givetvis tillbaka, vilket gjort att jag smittats av hälsarsjukan jag med. När jag cyklade hem häromdagen tjoade jag till och med på bråstorpsvägens eget fyllo. Något jag sällan gör annars.