Strumpmannen

Vilken förargerlig vecka det varit. Av flera orsaker. Bitvis så har det varit så illa att man helt enkelt skulle kunna lägga sig ner, låta håret krulla sig som Martins och sen bara dö. Allt har ju inte varit dåligt, men ett antal saker har ju varit det. Eftersom jag gillar att lista saker så lägger jag väl upp en lista.

1.Datorn säger tjolatabläng och ser surt på mig.
Det började i Tisdags. Hade varit med Isabella, Sofie och Martin och tittat på film. När jag kom hem och skulle starta datorn så börjar den som vanligt. Men när man kommer in på skrivbordet så började problemen. Ingen startfält, inga menyer, inga ikoner, ingenting. Försökte göra något men det gick ju inte det heller. Eller jo, det gick att skapa mappar (vilket är väldigt användbart). Tyvärr så gick det inte att använda mapparna till någonting. Datorn var i stort sett en stor klump av värdelöst skräp. Jag skulle kunna haft roligare med tre trasiga bildörrar (bygga kojor, veva rutorna upp och ned, upp och ned, ned och upp). 
    Fixade den nu igår, det är antagligen något fel på explorer i mitt XP. Just nu så har jag något Vista installerat. Ska formatera om XP-disken. Kanske till och med installerar om XP, vem vet. Ska skaffa Vista 64-bitars sen iallafall. Någon gång.

2.Orienteringen ut i Offerby.
Dagen efter att datorn pajade blev jag ett offer i offerby, det var många som blev det.
   Dagen började med en cykeltur upp till glada offerby. Sen väntade man i tjugo till trettio minuter på att få ta sig ut och springa. Sen sprang man omkring och letade efter kontroller i 2 och en halv timme. Jag kan tillägga att det är en väldigt lång tid. Egentligen skulle jag nog tagit mig in på mycket kortare tid om det inte vore för den där förbannade tredje kontrollen. Den som man letade efter i drygt en timme. Grejen var den att vid en korsning så var bara en av stigarna utmarkerade. Tyvärr var fel stig den större av dem. Så man hamnade utanför kartan. Där irrade man ju omkring tills man hittade grustaget borta vid kolmetorp. Sen fick man backtracka tills man kom till trean. Resten gick väldigt smidigt. Om man räknar in myrar, sumpmark och extremt minikuperad stenfylld mark som lättsprungen mark.
  När man var klar var det bara att cykla hem igen. Där börjar....

3.....Skrivläxor!
Niklas och jag skulle sätta os och göra Kemiläxan, en labbrapport på ett experiment som vi utförde i fredags.Efter att ha ätit och druckit så bestämde vi oss för att en liten återhämtning vore ett bra alternativ istället för att börja direkt. Vi satte oss och kollade på "Hot Fuzz". Halvägs in i filmen somnade jag. Det var det bästa jag gjorde den dagen. Sen var det vakna, titta klart och till slut så satte vi igång med Kemin. Vet överhuvudtaget inte om jag fick rätt eller inte. Bryr mig inte, eftersom vi inte hade en aning om vad som hade hänt i försöket så var det ingen dans på rosor att skriva den där rapporten. Det blev en del chansningar. Vi blev "klara", Niklas drog hem. Jag vill typ dö (eller sova länge) men icke! Jag hade ju engelska kvar. Skrivläxa där med. Ett A4 ville Karin ha, blev klar runt elva halv tolv. DÖ!

Men så har ju en del bra saker hänt denna vecka också. Bara att jag inte kommer på dem just nu. Bra saker är så svåra att komma på. Tyvärr.



Genuint Martinkrull, så skulle jag sett ut om jag lagt mig ner för att dö.


Observera att Petter överdriver sina problem i den här bloggen. Hur mycket är upp till var och en att avgöra.