Strumpmannen

Det är lite svårt att göra en mäktig inledning på ett sånt här inlägg. Eller för den delen ett mäktigt inlägg överhuvudtaget, så jag kör på på ett svagt och ursäktande vis jag är lite mer van vid.

Jag vet inte hur ni uppfattar min vardag men särskilt händelserik är den inte. Att sen blogga om att det inte händer något funkar bara ett litet tag. Oftast så har man ett par bra inlägg i början, sen börjar man länka till andra saker och lägga upp roliga klipp i bloggen för att fylla ut vad man kan kalla vecko/daglig-kvoten. Ibland händer det givetvis saker men jag är ganska dålig på att återberätta saker utan att det blir ett långtradig uppradande en kronologisk linje händelser utan vidare utvecklingar.

Därför har alltid rebusarna varit ett ytterst effektivt inslag att falla tillbaka på. Jag hade alltid två dagar i veckan där jag visste att jag inte behövde prestera ett stycke text mer än en rubrik, en snabbt ihopklistrad bild och vilka rebusar som inte var lösta än och eventuellt varva det med ett par ledtrådar. Och om jag ville lägga upp fler inlägg den dagen? Fine, då gjorde jag det, eller sparade inlägget till dagen efter.

Nu känns det dock lite som jag spårat ur lite. Det var inte det här som var meningen med inlägget. Så låt mig komma till saken. Som jag nämnt tidigare så har jag för tillfället klistrat ihop min senaste rebus för ett bra tag framåt. Det förhindrar mig dock inte från att starta nya tävlingar med nya, fast liknande, koncept som ni får bita i. Och jag har haft ett liggande ett tag. Mina damer och herrar (det närmsta jag kommit att vara grandios i det här inlägget), jag ger er: